Monday, March 30, 2009

Veckans teckning - Gött-i-Mössan... Folkegård och Persson...

Gött i Mössan i onsdags. Jag älskar Niklas Folkegårds entréer. Han kan vara rolig bara genom att _ställa_ sig på scen. Imponerande.

Sen gick det faktiskt rätt okej för mig också.

Men absolut överlägset bäst var Tobias Persson. Ojojojoj vad bra... skrattade så jag fick ont i käken, magen och en del organ jag inte vet vad dom heter. Originellt, oerhört matigt, suveräna röster, kroppsgrejer, timing, och ett tempo från jag vet inte var... Missa inte!

Andra bloggar om: , ,

Monday, March 23, 2009

Veckans teckning - "triss i topp..."

Topp 1 - mammsen som tittar förbi med museikort till min rara tös och tipsar så man kan se "Annan konst" på konstmuseet. Här spelar man tusan inte psykotisk - här bygger man en T-rex i betong i trädgården. Eller en byrå av tändstickor (227000 stickor, 1600 timmar, 4.5 kilo lim). SÅNT ger perspektiv på tillvaron. Rekommenderas.


Topp 2 - Sist ut i fredags (som f.ö. vart en riktig toppkväll överlag) på Bajsnödigt på Röda Sten - Jonathan Unge. Satan i gatan och fiskar på land! Roligast i år. Kolla ett Youtubeklipp från Skrattstock här.

Topp 3 - tant Kruse två trapper ner som spontanbjuder på pannkakor - "tricket är kaffegrädde" - you bet. Nu är man mätt som ett troll.

Mer snicksnack om: , , ,

Wednesday, March 18, 2009

Stoppa Akke Zimdal - inga fler plågsamma arkitekturförsök i Göteborg

Arkitekt Akke Zimdal skriver i GP 2009-03-18 (visserligen bara en insändare men ändå) att "Alla landshövdingehus i Gårda bör rivas".

Som sagt, visserligen bara en insändare men ändå från denna man, som istället för fina gamla järnvägshotellet Kung Karl gav oss en uppvisning i obalanserad formgivning.
Hans hotel Opera är ett fegt prefab-pussel ända sen skissen.

Klart han inte gillar landshövdingehus, själv verkar han ju bara kunna sitta med linjalen och dra upp klotsar: här ännu ett exempel på hans fantasilösa "nyfunkis", från gamla "Prippska tomten".

Alltså, om just denne Akke Zimdal säger "Riv Gårda" säger jag: "Riv Akke Zimdals hus", de tillför inte staden något. Och ja, arkitekter ska dömas hårdare än andra formgivare. Är en skål eller bokhylla ful kan du lätt byta ut den. Anskrämliga hus plågar däremot oskyldiga i generationer.

Vad gäller Gårda skriver Malin Lernfelt utmärkt här, att det är viktigt att bevara. Hon har helt rätt.

För en utmärkt beskrivning av Göteborgs hotel se även Yimby, här (tack för lån av grundbilder för min illustration).

Andra bloggar om: , , , , ,

Monday, March 16, 2009

Veckans teckning - "vår!"

Vintern blir tusan segare för varje år. Fast nu verkar eländet vara över för den här gången, peppar peppar...

Har nån mer sett: eller ?

Sunday, March 15, 2009

söndag, konsthallen, Göteborg

Snygg kåk. Bra utställning, Hala Elkoussy hade gjort massa kul grejer som man kunde stå och fundera över.

Fri entré också - gå dit: Konsthallen, Göteborg


Nu ska jag repa - på fredag 20 mars skojar jag på Bajsnödigt, nere på Röda Sten i Göteborg

Nu vet jag inte om jag kommer att skoja om Linda Rosings överläpp och att den ser ut som en sån där liten hylla som folk har tennmuggar dom vunnit i sportskytte på... men massa annat... jag lovar så kom, kom!!! 19:30 börjar det här kan man boka biljett

EDIT - Läser idag i SvD att man undersökt humor och att
"Forskarna fann att ankan är det roligaste djuret, K den roligaste bokstaven och att vi först och främst skrattar åt det som får oss att känna oss överlägsna andra människor."
2 av 3 räcker tydligen en bit, folk man berättar Rosingskämtet för skrattar. Frågan är om inte Sveriges komiker borde samla ihop en summa pengar till flickan för hennes användbarhet i skojsammanhang. Rätt borde ju vara rätt...

Andra bloggar om: , , ,

Monday, March 09, 2009

Veckans teckning - "bra grejer med Göteborg... fesken e fässk!"

Vi lagade sotare i lördags min rara flickvän och jag. Strömming borde man äta oftare. Suverän fisk. Billig också, två pers blev mätta för lite över trettio spänn. Hemlagat mos. Persilja. Hof. Topp!

Och Feskekôrka skall man verkligen besöka oftare. Jävlar i havet och feskar på land, det finns tydligen bläckfisk utanför Göteborg nuförtiden. Ojoj..

Fisk är dessutom ett av dom mer lättritade djuren. Still ligger den också på sin näst sista vila av is...

Andra bloggar om: , , ,

Saturday, March 07, 2009

Sid Davis - och kortfilmshelg på Göteborgs Stadsbibliotek...

Sid Davis började sin filmkarriär redan som barnskådespelare (senare blev han body double för John Wayne 1941-1952). Men det är som masstillverkare av dramatiska varningsfilmer med låg budget han blev känd.

Efter ett tragiskt bortrövande av ett barn i Los Angeles lär Sid ha tyckt att hans dotter Jill inte blev tillräckligt oroad över farorna med främlingar och bad sin boss John Wayne om ett lån på 1000 dollar. Han tillverkade sen varningsfilmen The Dangerous Stranger. Filmen såldes till polis och skolor, Sid lär ha tjänat 250.000 dollar och erbjudit John pengarna tillbaka. John ska bara ha rivit checken. Så föds en stjärna.

Sid fortsatte varna för allt mellan trafiksäkerhet, faror i hemmet, faror med ungdomsgäng, marijuana. Han tillverkade varningsfilmer för allt mellan himmel och jord och hann under sitt långa liv tillverka mellan 150 och 180 stycken, ofta med exakt samma tema och en budget på just 1000 dollar.

När andra instruktionsfilmstillverkare som Coronet Films och Encyclopaedia Britannica rådgjorde med sociologer, nöjde sig Sid oftast med skrönor från polisen och konsulterade sällan fackmän. Hans filmer blev genomgående mycket dramatiska, de är oftast helt utan dialog: Inte ändra på ett vinnande koncept: Med dramatisk musik och berättarröst till enkla svartvita bilder kan man skrämma folk till vadsomhelst.

Bland hans mest uppmärksammade filmer finns b la Live and Learn (1956)
där han varnar för allt hemskt ungdom kan råka ut för bl a genom att låta sin egen dotter Jill Davis sitta och klippa pappersdockor, resa sig när det knackar på dörren för att i nästa klipp synas med stort bandage.

Dramatik och raskt berättande finns även i hans kanske allra mest kända film, Boys Beware (1961) där unga pojkar varnas för att följa med främlingar med bil. Lite drygt tio minuter hotfulla stråkar och svartvita bilder med det kända citatet: "What Jimmy didn't know was that Ralph was sick - a sickness that was not visible like smallpox, but no less dangerous and contagious - a sickness of the mind. You see, Ralph was a homosexual: a person who demands an intimate relationship with members of their own sex."

Jag tyckte att den pampigt suggestiva musiken inte riktigt berättade samma historia som de gamla svartvita bilderna så 2008 gjorde jag nya bilder vilket resulterade i min tecknade film Ralph and Jimmy.

Ralph and Jimmy hade premiär på Göteborgs fillmfestival och söndag 2009-03-08 visas den på Göteborgs Stadsbibliotek. Här finns trailer.


Den långe och spänstige Sid blev både miljonär och ganska känd bergsklättrare (har bl a världsrekordet för bestigning av Californias Mount San Jacinto, 643 gånger, sista gången 1998 när han var 82 år gammal).
Pga schabbel med copyright hamnade dock många av hans filmer i public domain och finns för gratis nerladdning och användade från Prelingerarkiven här.
Sid Davis dog 2006 i Palm Springs av lungcancer. Tyvärr har jag trots flera brev inte lyckats ta reda på vem som skrev den fina musiken. Synd, för dom om några förtjänar fet credit.

Källor: wikipedia, dead, not forgotten

Andra bloggar om: , , , , , ,

Monday, March 02, 2009

Veckans teckning - "Jag kommer aldrig..."

Ett sätt att se vad man egentligen tycker om grejer är att säga "Jag kommer aldrig...".
Typ: "Jag kommer aldrig att bo i New York."

Sen känner man efter hur det känns.

Det känns olika mellan grejer man vill ha och grejer man inte vill förvägras.

Känns lite jobbigt om jag aldrig kommer att bo i New York. Samtidigt kan jag inte alls säga att jag idag vill flytta dit.

Meningen "Jag kommer aldrig att bli arkitekt" känns inte skrämmande längre heller. Jag ville en gång, kom in och läste nästan ett år på Chalmers, har platsen kvar.
Men alltså, det verkar så jobbigt att sluta fred med massa snåljåpar till byggföretag hela dagarna att jag förmodligen passar.

Och någon dag senare sitter jag på morgonpendlingen (Mölndalsvägen, ett av rikets absolut gråtristaste köplada/bilförsäljar-hangar-stråk) och inser att t o m det anonymiserat fyrkantifierade Göteborg känns mindre ensamt när man ser att även städerna stad plågas av idioter till "arkitekter".

Kolla bara vad dom gjorde med det här huset.

Då provar vi: "Jag kommer aldrig att tycka det är OK att förfula något för att tjäna pengar." Hepp. Det stämmer.
Inget som står mellan mig och New York, däremot kommer jag nog aldrig att jobba som arkitekt.

EDIT - Jag hoppar in och kör ståupp på Dockan i Malmö (nu på Elefanten) onsdag 4/3. 20:00, fritt inträde! Kom kom!

Andra bloggar om: , ,